Vilket skojeri..
Skulle fixa ett pass i helgen, man behöver tydligen ett sådant när man ska åka till Italien
Passmyndigheten i Stockholm, vilket skämt..
Kom dit klockan 12.00 (dom stänger 14.00)
Det är folk överallt, hade de kunnat hade de hängt ifrån taket också.
Tar en nummerlapp
80 nummer före mig (det är 150 och jag har 217)
Vi räknar ut att det ska ta ca 40 min
Vi går ett ärende för att köpa en batteriladdare till min kamera
Kommer tillbaka 30 min senare..
Det är nummer 177
Går med Jo:s pappa och fikar
går tillbaka 20 min senare
Det är nr 200
beräknar en kvart
Går tillbaka till fiket, och sveper min latte
Får en känsla av att nu måste vi skynda oss
Jo springer i förväg
Kommer precis injoggande när det är nr 217
Phu
tuffsig i håret och värmeutslag på kinderna tittandes upp i hörnet, så förevigas jag..
i ett pass som jag ska stå ut med i typ 10 år
men men..
Jag slapp att göra om processen nästa helg.. jag säger aldrig mer.
Vilken mardröm!!
Den passar jag..
4 kommentarer:
Jag tror jag åkte förbi ditt jobb i lördags...?
Då sitter vi i ungefär samma båt. Senast jag skulle skaffa nytt pass så började det spöregna när jag var på väg (gåendes utan paraply). Inte för att jag tycker mig vara särskilt bildskön men den passbilden var det sämsta fotot av mig på länge. Skönt att jag bara behöver ha detta pass i fem år till...
Miss UD: Va roligt!! Va det ett fint sjukhus norr om city? =)
Thomas: På mitt andra pass såg jag ut som ett lik. Jag vet inte vilket som är bäst; att se ut som en dammtrasa eller ett lik.. hmm same same kan man tycka.
Det var det. :)
Skicka en kommentar