Om två veckor börjar jag jobba.. igen
Det är delade meningar om detta
- mest suger det nog
Detta pga att min start med lilltjejen började dåligt. Jag fick PND (post natal depression) eller jag har PND. Hon mådde dåligt. Jag hade inget tålamod. Vi förstod inte varandra alls på ca 4 månader. Ville mest bara ångra mig.
Nu är läget helt annorlunda.
Vi har våra rutiner. Jag förstår exakt vad hon vill. Vi kan göra saker tillsammans. Jag ser hur hon utvecklas. Hon är fascinerad av saker som jag aldrig ens tänkt på som tex sockerströaren. Hon har ett fantastiskt leende och skratt. Det bästa som finns är att klappa henne på hennes fjuniga huvud. Hon ser otroligt fridfull ut när hon sover. Hon är otroligt busig och nu kan hon ta sig fram själv överallt.
O nu ska jag inte få vara med mer.. det känns mycket tråkigt. Nu ska hon vara med pappa (vilket för hennes del blir minst lika bra).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar