torsdag 7 maj 2009

Tunnelbanedramatik..

Två småtjejer, typ 6år sitter och filosoferar... Den ena ska säkert bli biolog när hon blir stor, och den andra funderar antagligen mycket på döden för tillfället.

º Jag skulle vilja vara en blomma
- Neeej! En barbiedocka är roligare
º Neeej!
- Varför vill du vara en blomma?
º För då får jag ha mina fötter i jorden, och så växer man.
- Du vissnar ju sen.. Eller tänk om någon plockar dig?
º (funderar)
- Då dör du ju. Alla blommor dör ju inomhus, eller vissnar och dör på hösten.
º Ja men då vill jag vara en fridlyst blomma
(där avslutas blomdiskussionen)

º Vi har ett högt berg (visar med armarna hur högt det är) på landet. Om man klättrar upp där, så kan man trilla ner och få hjärnskakning.. säger mormor
- (Ser sin chans att prata lite till om döden) Kan man dö?
º Nä bara få hjärnskakning.
- Om man klättrar upp på höghusen i Kärran (säkert 14 våningar), och hoppar ner. Då kan man dö?!
º Njae för dom är lika höga som vårt berg, så då får man nog bara hjärnskakning då också.

De små barnen.. söta var dom när de satt där och pratade. De förgyllde hela min tunnelbaneresa i morse

Inga kommentarer: