måndag 6 april 2009

Lilla snigel akta dig..

På tal om gamla date:er (inlägg om fransmannen).. Det började en jätte snygg kille i klassen under mig på universitetet. Han var Värmlänning. Vi date:ade ett tag, vi kallar honom JJ. JJ var blond och hade en kornblå Pontiac (otroligt cool tyckte jag då, bara något plastig, hade ju inte sett A:s bil. ). Han beställde lakan på NK i Götet, måttbeställda (kornblå), till sin vattensäng. Jag sov över i den en gång.. vilken upplevelse. Jag skulle vara lite fin i kanten och inte ligga för nära, men om man har sovit i en vattensäng tillsammans med någon som är lite tyngre än en själv, så blir just den önskan väldigt svår. Jag rullade ner på honom, mest hela natten.

Det blev inget med JJ, han var nog inget för mig (han är numer gift och bor utanför Uppsala). Något oanat var att JJ:s kompis Ma, blev jätte förtjust i mig och ville ha en date. Efter mycket övertalande gick jag med på det. Vi var ute och åt.
Ibland rör sig min mun lite snabbare än min hjärna... kan vara till min nackdel. Vi pratade om blivande partners, och ev pappa till mina barn. Svarade lite snabbt.. något blont, man måste ju satsa på den ariska rasen (o så skrattade jag lite lätt). Tänkte inte mer på detta uttalande.

Hörde inget mer från Ma (som var mörkhårig). Konstigt (han som var så på)??. Så fick jag ett brev (pappersbrev). Jag tror inte han hade speciellt mycket positivt att säga om mig, på de två sidor med långa meningar som han plitat ihop.
Han skrev att han hade hört Tysk marschmusik och stöveltramp, där på restaurangen, och han tackade ödmjukast för sig... så kan det gå, att tala är silver men tiga är guld.

2 kommentarer:

Thomas NYC sa...

Ett av de roligare inlaggen, for de som kanner dig atminstone. Mycket silver har du nog samlat ihop genom aren. Det har jag ocksa, atminstone enligt min kara fru. For ovrigt sa var tiden pa "universitetet" en hojdare, sarskilt for de som fick uppleva dina datingeskapader "in real time" :-). Verkar som om jag glomt alternativt fortrangt eller helt enkelt missat en del sa det ar kul att bli pamind.

LabHäxan sa...

Ha ha.. Ja universitet var en rolig tid. Det är tur att jag kan roa någon med mina eskapader i kärlekens tecken. De är inte slut än idag. Fortsättning följer!!